Want to translate?

28 nov. 2012

Hell no

"What's this?Do you think that I'll lose?"
"Hell no."

Beelzebub

Magi (Ohtaka Shinobu)

Yttligare en manga som väcker glada känslor när jag läser ett nytt kapitel. Enda anledningen till att jag fördst började läsa en var faktiskt för att jag såg den uppdateras hela tiden och till slut tänkte jag 'För tusan, vad är det för något egentligen?', men jag fastnade inte första gången. När jag väl började började älskade jag humorn, de roliga minerna, karaktärerna och framför allt historien. Hittills har de 164 kapitlen helt klart varit värda sin tid.


Efter att kommit ut ur rummet, där Aladdin (mitten i bilden ovanför) har spenderat så länge av sitt liv som han kan minnas, reser han runt i världen. Med honom på resan är hans vän, en djinn, vid namn Ugo, som följer med honom i en flöjt, dock kom inte hela Ugo med. Under sin resa träffar han nya vänner och får veta att han är en Magi. En magiker som har stora krafter och som ska välja en kung, som ska följa den rättvisa och goda vägen. Aladdn slåss mot mäktiga fiender, andra magiker, mäktiga riken och djinns.
I början få man se honom möta en ung man vid namn Alibaba, de bestämmer sig för att erövra en så kallad dungeon, många har gått in men få har kommit tillbaka. Dock lockar de stora skatterna man hittar många andra, personer, som t.ex. Aladdin och Alababa. 


Om ni tror att detta är en annorlunda historia om gatungen Aladdin som senare gifter upp sig, har ni helt fel! Denna Aladdin är visserligen nobel och rättvis, men också mycket förtjust i kvinnor. Vackra kvinnor. En stor byst skadar självklart inte heller. 

"Let's see all the fascinating thing of the world together! It's a promise, Aladdin!"

24 nov. 2012

För dem

"For my brother's future, for my dad and mom,
I can be a terrible person.
I've been given 13 years.
I want to give my brother time, too."

Bokurano

En annorlunda mix

(Förvandlingen är hämtad från Sailor Moon, för er som inte vet)

23 nov. 2012

En av fördelarna med att ha kommit till en annan värld

"Well, ya see...
I wasn't especially worth much to the world...
And I feel like I was just a single person among billions. 
Everyday I fussed over whether I got text messages or not...
I tried my hardest not to get left behind...
But I didn't really have any real friends. 
I thought that no one was ever going to take me seriously. 
But the people from this project aren't overlooking me. It's kinda like I'm appreciated. 
That's what makes me happy. And I feel like giving it my all!"

7 Seeds


7 Seeds (Tamura Yumi)

7 Seeds...Jag älskar den. Den ligger högt på favorit-listan. Jag försökte få en vän att läsa den en gång, hon sade att hon inte kunde därför att hon inte gillade den slarviga stilen. Fast hon är ju inte mycket för sci-fi heller. Personligen gillar jag stilen väldigt mycket, den är annorlunda. Dessutom fullkomligt älskar jag storyn. Detta är dock ingen komedi, även om den har sina stunder, 7 Seeds är seriös. Hur kan den vara annat? Karaktärerna möter situationer där det är svårt att inte vara seriös. 
Genrer från http://mangafox.me/manga/7_seeds/


7 Seeds handlar om att forskare har upptäckt en katastrof, som kommer innebära slutet för männskligheten. Nu kanske ni tror att detta handlar om zombies? Men nej, det gör det inte. Världens länder utvecklade ett projekt, 7 Seeds, som är att 7 stycken helt friska, normala ungdomar + en guide, från varje land ska frysas ner och sedan vakna i framtiden, när teknologin anser att klimatet är bra nog att leva i. I Japan finns det 5 grupper (vet inte hur de är i andra länder). Winter, Autum, Summer A + B och Spring.
Dessa ungdomar upptäcker världen, dess fasor och under, men även spår från deras egen värld. Den som nu är försvunnen. De märker snabbt att klimatet är annorlunda, djuren och växterna är annorlunda, och snart är det deras tur att förändras (personlighetsmässigt, de blir inga mutanter). 
De första man får möta är Team Summer B, man får vara med under deras uppvaknande och se deras första reaktion på deras ny värld. De står hela tiden inför frågan vad som är säkert att äta, var det är säkert att sova, var ska dem gå osv. 
Kommer någon av dem att dö? Kommer någon bli galen och döda någon annan? 
Finns det verkligen inga överlevande från den gamla världen?



"I studied so much...Medical herbs, noxious plants, poisonous fungi...I desperately commited each to memory, and yet...after coming here, all that knowledge has become completely inapplicable. Nothing is the same, everything has changed. Things look similar, but are really different."







19 nov. 2012

När det går över till besatthet


FullMetal Alchemist (Arakawa Hiromu)

Min absoluta favorit manga. Någonsin. Den är så välplanerad så att det är löjligt. Om man läser om serien så kan man dra många paralleller och lägga märke till saker som man inte hade gjort tidigare, dessutom har den också mycket roliga ögonblick, vilket vid vissa tillfällen kan ta bort den mer seriösa atmosfären. Men inte som Beelzebub. 


FullMetal Alchemist handlar om de två bröderna Edward, den korta, och Alphonse Elric, den stora. De är alkemister och Edward, den äldre, är landets yngsta, kortaste enligt vissa, statliga alkemist. Detta, och att det är så unga, har gjort dem till kända alkemister. 
Under sina korta liv har de varit med om mycket, deras far lämnade dem och deras mor föll offer till en sjukdom. De bodde hos sin barndomsvän, Winry, och hennes farmor. Winrys föäldrar var läkare och dog i kriget mot Ishval, hon är även en mekaniker, som bl.a. fixar Edwards ena arm och ben. Bröderna begick nämligen ett tabu, som gav dem sargade kroppar. 
Bröderna åker runt i landet Amestris för att hitta De vises sten, med den planerar de att få tillbaka sina kroppar. På vägen möter de personer och saker som enligt vissa inte borde få finnas. 

FMA, som det förkortas, utspelar sig i en tid som liknar Storbritannien i början av 1900-talet i ett land, Amestris, som styrs av militären. Landet är ständigt i krig och påverkas fortfarande av kriget mot Ishval i öster, i norr finns hotet i form av Drachma och de förs även krig i väster. Militären har mörka hemligheter och det planeras saker som ingen ens skulle kunna drömma om.


FullMetal Alchemist: Brotherhood är en av de få serier som jag har kunnat se som anime. Jag tycker att den är fullkomligt fantastisk även som anime och håller faktiskt på att se om den nu. Dock ser jag inte på FullMetal Alchemist därför att de har gjort om alldeles för mycket för att jag ska gilla den. Ärligt talat tål jag den inte, en så redan genial berättelse anser jag inte ska göras om för mycket, om den nu måste ändra den överhuvudtaget. 



A painless lesson is one without any meaning. One who does not sacrifice anything cannot achieve anything.



14 nov. 2012

Beelzebub (Tamura Ryuuhei)

Ni vet hur "fighting-manga" ofta har mycket humor i början och sedan blir det bara mindre och mindre, och man tittar tillbaka och kommer ihåg när man skrattade nästan hela tiden? I Beelzebub behöver man inte titta tillbaka. 180 kapitel har släppts och den är fortfarande lika löjligt rolig med oseriösa tvister. Stridsscenerna är för övrigt grymma och humorn tränger in även där, vilket gör detta till en oseriös manga som jag verkligen rekommenderar.

Bråkmakaren (Gangstern) Oga "tvättar tvätt" nere vid floden när en medelålders man kommer flytande nedför floden. Oga  tar upp mannen på land. Mannen delar sig i två och en bebis uppenbarar sig. Oga tar med den nakna gullungen till sin vän, Furuichi, a.k.a tjejsusaren som uppfattas som ett creep. Hux flux kommer en blond kvinna som kallar bebisen "the young master" och hon ska hämta hem honom. Bebisen klamrar sig fast vid Oga och hon drar allt vad hon orkar men släpper taget när bebisen ger henne en elchock. 
Hon lugnar ner sig och berättar att hon är bebisens amma och att bebisen, Kaiser De Emprana Beelzebub den fjärde, ska bli den nya demon kungen när han växer upp, och Oga har valts till bebisens förälder. 
Alltså. Han kan inte säga nej.

Baby Beel är med Oga, och Furuichi, var de än går. Även till skolan. Han klänger sig fast på Ogas rygg naken, även när Oga, a.k.a "The Child rearing badass". Detta kan de andra gangstrarna på gangster skolan Ishiyama tycka är lite konstigt, men sånt säger man inte till någon som kan slå in ditt huvud i väggen med ett slag.



Till skillnad från annan manga där det är mycket strider har Beelzebub många oseriösa ögonblick, som ibland inte har någonting att göra med själva med själva storyn, men det bryr man sig inte det minsta om. Ett exempel är den andra bilden. Aldrig, ALDRIG hade jag kunnat gissa att något sådant skulle hända...


"You are the demon king's parent. From today on, together we'll raise a brilliant human-destroyer Demon King."

12 nov. 2012

Det man måste göra

"Come on, aren't you going to fight?! After all you did! You said you would pay the price!
SO FIGHT! 
FIGHT! 
      If you don't...it will all...all be for nothing! 
       Try to protect the people...the others tried to protect."


(Bokurano)


11 nov. 2012

Saint Oniisan (Nakamura Hikaru)

Någonsin undrat hur det skulle vara om Jesus och Buddha delade på en lägenhet i Tokyo? Nu behöver det inte undras över det längre i alla fall, för det är precis vad den här mangan handlar om.
Den är väldigt, väldigt rolig, ger inte så mycket religiös fakta som man skulle tro och är fantastiskt löjlig ibland. Nämnde jag att den är rolig? Ja? Nåja, det förtjänas att nämnas igen.
Om du någonsin har velat se hur Buddha ser ut i keps eller hur Jesus ser ut med uppsatt hår är det här helt klart något för dig!
Genrer från http://mangafox.me/manga/saint_oniisan/
ComedySeinenSlice Of Life


Mangan handlar alltså om Jesus och Buddha när de är på semester i Japan. De går på nöjesfält, går på caféer, träffar yakuza, åker tunnelbana och en massa andra saker. Vissa händelser förklaras, som varför Jesus gick på vattnet (inte av den anledningen man skulle kunna tro).
För alla andra människor är de två normala killar som ser ut som Johnny Depp och en som har ovanligt långa örsnibbar. De kan ibland dock glömma bort sig, som när de besökte simhallen och Jesus gjorde som Moses. 
Visste ni förresten att Buddha är snål och att Jesus gillar berg-och-dalbanor? 



(Anledningen till att de vill svalka sig är för att det är varmt ute (you don't say?) och djuröronen köpte de i en affär)


På tal om Jesus skulle jag bara vilja dela med mig av en artikel jag läste nyligen (den är på engelska)


Förvirrande


Jag bara älskar den här :D

10 nov. 2012

Ge inte upp



Fairy Tail (Mashima Hiro)

Min absoluta favorit just nu. Jag har läst alla kapitel som har kommit ut hittills (307) och blir alltid extra glad när jag ser att det har kommit ett nytt. Jag tycker den är rolig, bra, ja, fantastisk. Det återgående temat att alltid bry sig om sina vänner och slåss för dem är något som kanske inte är så orginellt, men det är otroligt att se dem resa sig hela tiden för sina vänner, även om det ibland kan verka orealistiskt. Serien har många roliga ögonblick, men nästan lika många seriösa, dessutom finns det tårbringande ögonblick ibland och då känns det nästan som att man genomgått katharsis. 
Seriens huvudperson, Lucy, vill gå med i den berömda trollkarls guilden Fairy Tail. Hon är ju då också trollkarl, och man får träffa henne första gången i en affär, när hon ska köpa nycklar som hon framkallar varelser som slåss för henne med. I staden möter hon den starka eld trollkareln Natsu, som verkligen inte klarar av fordon, och katten Happy.  Det visar sig att Natsu är medlem i Fairy Tail och han tar henne med sig. 
I guilden träffar hon den lättsamma ledaren Makarov, den före detta demonen Mirajane, hennes bror Elfman, den drickande Kana, den strippande is trollkarlen Gray, den skräckinjagande Erza,  för att nämna några. 
Natsu och Lucy bildar ett team och ger sig iväg på uppdrag tillsammans. Bland annat till en förbannad ö för att hindra helvetets monstret Deliora från att vakna till liv igen.
Under uppdragen ansluter sig fler medlemmar till deras lilla grupp och de slåss mot mäktiga fiender och återupplever sitt förflutna.
(Ett av mina favorit ögonblick i hela serien)

Fairy Tail är en guild där varenda en är bad-ass, även om de inte är så bra på att slåss. De slåss för sina vänner, slåss med dem, får styrka genom dem, ja, de gör nästan vad som helst för dem. Detta kan verka lite tjatigt och tråkigt. MEN. Det blir inte tjatigt och tråkigt när de slåss fantastiska strider, när man får se hur mycket de älskar varandra och när de är så bad-ass att man nästan ryser.
Sedan får jag ju självklart inte glömma att nämna att alla killar/män har magrutor så det bara smäller om det och muskler som vissa säkert skulle dö för. Tjerna/kvinnor har enorma bröst och höfter och midjor som kvinnor skulle döda för. 
Kläderna är enligt mig fina och välgjorda, även om killarna nästan alltid har på sig mer än tjejerna, man kan ju undra hur det kommer sig. Undantaget är dock Gray som kan visa mer än alla tjejerna tillsammans. (Inget olämpligt visas)

Det finns även andra guilds i landet Fiore, Phantom, Lamia Scale, Blue Pegasus, Mermaid Heel och många fler. Den starkaste guilden, Fairy Tail, är dock den populäraste och specialiserar sig på förstörelse, som Natsu en gång säger. Detta inkulderar deras egen guilds stora samlings rum.


"Do fairies really have tails? Do they even exist? Like them this place is a eternal mystery...A never ending adventure!" ~Makarov

9 nov. 2012

Bokurano (Kitoh Mohiro)

För inte så länge sedan hittade jag en manga som heter Bokurano och jag läste ut de 66 kapitlen mycket fort. Jag måste säga att den är fantastiskt bra och mycket känslosam. Jag rekommenderar den verkligen. 
Mangan handlar om 15 tonåringar, runt 13 år, som är på ett studieläger. När de är på stranden hittar de en grotta som de bestämmer sig för att gå in i, nyfikna som de är. Väl därinne möter de en man som frågar om de vill spela ett spel. Mannen säger att han håller på att göra ett spel och han behöver några barn som testar det.
Inte alls skumt, eller hur?
Vad är det för spel, frågar barnen.
Jo, de ska styra en jätterobot och rädda Jorden från 15 fiender i liknande robotar. 
De ingår i ett kontrakt och sedan visar mannen hur de ska spela. han vinner, säger att nu är det deras tur och sedan försvinner han. Den som hör rösten inuti sitt huvud är näste pilot, näste person att styra roboten. 
De märker att spelet utspelar sig i verkligheten. Dödar de människor medan de styr roboten förblir människorna alltså döda. 
I början verkar det häftigt att rädda Jorden, även om ingen vet att de är de som gör det, men de märker snart det höga priset de måste betala för att rädda sin värld.
Vem blir galen? Vem dödar människor för att få hämnd på en enda? Kommer någon bryta ihop av den tunga uppgiften? Kommer någon smita och lämna de andra i sticket?


"When we entered middle school, we thought we were adults. We thought we could do anything. We cried, laughed, screamed; we thought we knew everything about the world. But we were really just kids, protected by our parents and sheltered by society. There was no true sadness, true joy, true anger in our everyday lives. This we learned when the fifteen of us came together, yes, when we encountered it."
  



Första inlägget!

Hallå och välkommen till min manga-blogg!
Jag läser mycket manga och gillar det, så varför inte göra en blogg? Jag kommer berätta om manga jag gillar och ogillar, och kanske lite citat och annat smått och gott också. Får se hur det blir!
Angående bloggens namn...Jag har sett typ tre stycken olika formuleringar på citatet (som är från Naruto) och jag vet inte vilket som är det som är 100 % rätt, hemskt irriterande faktiskt.